Debattinlägget på svd.se, Mer korrekta priser när effekten mäts (SvD)

Vårt svar

Tack vare digitaliseringen har vi idag nya typer av elmätare som gör det möjligt att mäta effekt. Vi kan därför fakturera mer korrekt, skriver företrädare för Telge Nät i en replik om de nya effektavgifterna.

Inledningsvis vill vi tacka för att Telge Elnäts effektavgift beskrivs som ”sunt inriktad”. Vi har arbetat hårt med vår modell och tagit fram verktyg som ska hjälpa våra kunder att förstå. Vi var bland de första lokala elnätsföretagen som införde en effektavgift i enlighet med de nya reglerna och vi fortsätter att utvärdera modellen för att se hur vi kan göra den ännu bättre. Men även om vi lyfts fram som ett gott exempel vill vi bemöta felaktigheter vi ser i Bengt Ekenstiernas och Sten Lindgrens artikel på SvD Debatt 23/1.

Att elnätsbolagen har fått fria händer och nu tvingar sina kunder att betala samma sak två gånger faller på sin egen orimlighet. Ansvarig myndighet har utfärdat föreskrifter och elnätsbolagen ska genomföra en nödvändig förändring. Effektkomponenten är en del av prissättningen – inte en straffavgift.

Tidigare har det inte varit tekniskt möjligt att mäta effekt på ett kostnadseffektivt sätt. Därför har kunden betalat en fast avgift och en överförings-/energiavgift. Det är egentligen inte optimalt då nätet påverkas mest av effektbelastningen. Tack vare digitaliseringen har vi idag nya typer av mätare som gör det möjligt att mäta effekt och vi kan därför fakturera mer korrekt.

Våra elnät används mest under vinter och vardagar på dagtid. Eftersom näten dimensioneras efter maxbelastning finns perioder med mycket ledigt utrymme. Med en effektavgift får kunden incitament att flytta sin elanvändning till dessa tider. Vi behöver alla tänka annorlunda nu och sprida ut vår elanvändning för att undvika effekttoppar – precis som vi anpassade vår energianvändning efter elpriserna 2022.

Ekenstierna och Lindgren väljer att benämna effektavgiften som en straffavgift och ett sätt att få ut mer pengar. Det stämmer inte. Elnätsbolagens intäkter är noga reglerade och att vi granskas av Energimarknadsinspektionen känner skribenterna med säkerhet till.

Modellen med effektavgifter handlar om att nyttja vårt elnät på ett mer balanserat sätt. De senaste årens prishöjningar kan förklaras av ett åldersavdrag i intäktsregleringen. Det har gjort att nät som är gamla haft historiskt låga priser. Elnäten byggdes ut för cirka 50 år sedan och en elkabel har en teknisk och, enligt regleringen, ekonomisk livslängd på 50 år. Det betyder att de nu behöver förnyas och det sammanfaller ganska bra med behoven som följer av den pågående omställningen till elfordon, sol- och vindkraftsproduktion. Därför förnyar nu nätbolagen de gamla näten, samtidigt som de förstärker för att klara de nya lasterna. Det är kostnadseffektivt, men det kostar naturligtvis att investera för framtiden.

Inte heller påståendet att effekttariffen införs för att elnätsbolagen ska slippa uppgradera elnäten stämmer. Vi arbetar kontinuerligt med att förnya våra nät och utöka kapaciteten. Men för att klara effektbehovet framöver behövs, enligt Energimarknadsinspektionen, både ett ändrat beteende och utbyggd kapacitet.

Alternativet, att inte ändra beteende utan bara bygga ut näten, skulle innebära mycket kostsamma investeringar – och högre kostnader för kunderna. Kostnader de inte heller skulle kunna påverka.

Vi håller med om att det kan upplevas otydligt att alla elnätsbolag inför modellen på olika sätt. Samtidigt har vi alla olika förutsättningar, olika belastning och kapacitet, olika ålder på våra nät. Vi kan inte svara på varför andra valt att göra som de gjort, men vi har baserat vår modell på analyser av timvärden i varje abonnemang under tre år – över en miljard värden.

Det mesta i vårt samhälle styrs av utbud och efterfrågan. Till exempel finns trängselskatten för att minska trycket på våra vägar under vissa dagar och tider. På samma sätt betalar du effektavgift när utbudet, det vill säga kapaciteten i nätet, är låg och efterfrågan hög.

Frank Strand
tillförordnad vd Telge Nät

Anders Björklin
marknadschef Telge Nät 

Debattinlägget på lt.se, Elhandeln och elnätet har helt olika prismodeller (LT)

Vårt svar

Avgifterna för elförsörjningens olika delar kan lätt bli förvirrande om olika saker jämförs. Och på debattplats i LT har i synnerhet effektavgiften diskuterats.

I Telge Näts modell betalar du för din högsta effekttopp under höglasttiden som är klockan 07.00–20.00 under helgfria vardagar mellan 1 november och 31 mars.

Enkelt förklarat mäts effekt i watt och är användningen varje ögonblick en apparat är igång. Ju fler saker igång samtidigt, desto högre topp. Energi är mängden el över tid och mäts oftast i kilowattimmar (kWh).

Insändarskribenten Johan beskrev utifrån sin faktura att den toppade timmedeleffekten låg på 6,54 kilowatt – det är den enskilda timme under månaden som användningen har varit högst. Den timmen blir debiteringsgrundande för effektkostnaden för den månaden.

Effektavgiften går inte att jämföra med elhandelskostnaden eftersom den senare baseras på energi (kWh) och inte effekt (kW). Om vi i stället jämför med Telge Näts överföringsavgift som också baseras på energi är elnätskostnaden för den timmen ungefär 37 öre. Betydligt lägre än de 6,38 kronor elhandeln kostat under samma timme.

Elhandeln och elnätet är två skilda saker som har helt olika prismodeller och därför är svåra att jämföra.

Elhandelsbolagen köper vanligen el på en elbörs och säljer den vidare till dig som kund. Du väljer själv bolag och avtal, till exempel vill vissa ha timpris medan andra ett fast pris. Du betalar sedan för din energianvändning, antalet förbrukade kilowattimmar. Som vi sett under de senaste åren kan priset variera kraftigt.

Ditt elnätsbolag ansvarar för ledningarna fram till dig och du kan inte välja leverantör. Även här betalar du för din energianvändning, antalet förbrukade kWh, men till ett fast pris. Till det kommer effektavgiften där du betalar för din högsta effekttopp. Nätet påverkas mest av effekt och mindre av energin, vilket gör att effektavgiften blir en betydande del av vår prissättning för att kunderna ska få möjlighet att påverka sina och våra kostnader i framtiden.

Som ett exempel finns trängselskatten för att minska trycket på våra vägar under vissa dagar och tider. På samma sätt betalar du effektavgift när utbudet, det vill säga kapaciteten i nätet, är låg och efterfrågan hög. 

Telge Nät var bland de första i Sverige att införa effektavgift och de senaste två åren har vi följt utfallet och jobbat vidare med att utveckla den. Vår modell är utformad för att ge dig som kund så stor kontroll som möjligt över den avgiften som vi enligt lag måste ta ut. För att hålla nere kostnaden kan du tänka på att flytta elintensiva aktiviteter till kvällar och helger under vinterhalvåret. Under vardagar klockan 07.00–20.00 är tipset att sprida ut användningen för att inte få en hög effekttopp.

Möjligheten att påverka utfallet är något som många efterfrågar och vår prismodell har lyfts fram som ett föredöme för andra att ta efter; bland annat i Dagens Nyheter, Låt Telge Nät vara modellen för effektavgiften och i Svenska Dagbladet, Nya effekttariffer skapar ny elprischock.

Anders Björklin
marknadschef, Telge Nät

Debattinlägget på lt.se, Spara pengar – sprid ut din elanvändning (LT)

Vårt svar

Ett sätt att sänka kostnaden för effektavgiften är att styra sin elanvändning.

I takt med att fler nätbolag inför effektavgifter, ett lagkrav från och med 2027, har frågan diskuterats mer i media. Som här på debattplats i LT. Det är fullt förståeligt, avgiften påverkar dig som kund och den kan vara svår att helt förstå. Telge Nät insåg tidigt att vi behövde införa effektdebitering för att klara omställningen och nyttja nätet mer effektivt. Alternativet, att bara bygga ut nätet hade blivit mycket dyrare för dig som kund.

Kommunala elnät som vårt får inte drivas i vinstsyfte. Våra intäkter går oavkortat till drift, underhåll och investering i elnätet här i Södertälje. Vår prissättning är hårt reglerad och styrs av den intäktsram som Energimarknadsinspektionen sätter upp för Sveriges alla elnätsföretag. Effektmodellen är intäktsneutral för oss och vi tjänar inte mer pengar än vad som krävs för att driva verksamheten. Helt enkelt för att vi enligt lag inte får.

Effektavgiften är en kostnad som i hög grad går att påverka genom att sprida ut elanvändningen. Du betalar effektavgift när utbudet, det vill säga kapaciteten i nätet, är låg och efterfrågan hög.

Telge Nät var bland de första i Sverige att införa effektavgift och de senaste två åren har vi följt utfallet och jobbat vidare med att utveckla den. Vår modell är utformad för att ge dig som kund så stor kontroll som möjligt över den avgiften som vi enligt lag måste ta ut. För att hålla nere kostnaden kan du tänka på att flytta elintensiva aktiviteter till kvällar och helger under vinterhalvåret. Under vardagar klockan 07.00–20.00 är tipset att sprida ut användningen för att inte få en hög effekttopp.

Skatter och moms är inte avgifter som går till Telge Nät. Hela den delen går till statskassan, precis som att du betalar moms när du handlar i din matbutik.
 
Anders Björklin
marknad- och försäljningschef Telge Nät

Debattinlägget på lt.se, Upprustningen av elnätet kan inte vänta

Vårt svar

Det är många som har hört av sig med anledning av effektavgiften. Som ledarskribenten Tomas Karlsson är inne på i sin text, så har vi inte lyckats förklara på ett tillfredställande sätt varför vi har varit tvungna att förändra vår prissättning och inte heller hur vi har landat i den prismodell som vi har gjort.

Vi tar till oss av detta och vi kommer anstränga oss för att vara ännu tydligare i vår kommunikation framåt. För dig som vill ha en mer ingående dialog finns alltid vår kundservice tillgänglig för att hjälpa dig och prata utifrån dina förutsättningar.

Avslutningsvis vill jag bemöta två frågor som flera har ställt: Varför har ni infört den nya prismodellen innan 2027 som är kravet? Och, vad får jag som elkund ut av att ni satsar på elnät?

Det finns två huvudskäl till att den nya prismodellen med effektavgift infördes redan 2022. För det första måste vi rusta upp elnätet nu - det kan inte vänta till efter 2027. Stora delar av Södertäljes elnät byggdes på 1980-talet. Elledningar av den här typen har en livslängd på ungefär 50 år och behöver bytas ut. Detta har vi tillsammans betalat av sedan dess och därför har också Södertälje bland landets lägsta elnätsavgifter, vilket bland annat uppmärksammats här i Länstidningen.

Det andra handlar om att vi jobbar på att få till en modell som blir bra på sikt. Sedan vi införde modellen för tre år sedan har vi bevakat utfallet och hur det påverkas av dagens volatila elmarknad och gjort justeringar.

Södertälje är en växande stad med ett föråldrat och underdimensionerat elnät. De närmaste åren kommer vi att investera flera hundra miljoner för att ersätta uttjänta elinstallationer och anlägga nya för att bereda plats för människor och företag som vill etablera sig här. Investeringarna tillsammans med ett ändrat användningsmönster, som effektavgiften uppmuntrar till, ger oss ett hållbart elnät som används på ett kostnadseffektivt sätt.

Vad får då våra befintliga elkunder ut av dessa satsningar? Det enkla svaret är att man får ett livskraftigt Södertälje med en elförsörjning som man kan lita på även framåt.

Anders Björklin
marknads- och försäljningschef, Telge Nät