Gjuteriet i Södertälje

Den stora gjuteribyggnaden har profilerat Södertälje med sin höga skorsten sedan 1924. Den har stått och förfallit sedan sista verksamheten i huset stängde på 1980-talet.

Kulturarv rustas upp

Gjuteriet är helt unikt och när det nu renoveras med varsam hand av proffsiga hantverkare i samarbete med antikvarier och andra experter så förvaltar vi ett industriellt arv och tar med det in i framtiden.

Byggnadsvärde, historiskt värde, moderniseringar, effektiviseringar och nya bekvämligheter… det många olika parametrar att ta hänsyn till.

Industrihistoria

Södertälje har en stark industrihistoria. Tillsammans med byggnaden där Tom Tits Experiment ligger idag symboliserar Gjuteriet denna stolta historia av industri, framtidstro och uppbyggnad.

Vi värnar om Södertäljes industrihistoria. Vi tror att historiska perspektiv hjälper oss att omfamna hela bredden av samhällsutvecklingen.

Den industriella karaktären i byggnaden Gjuteriet måste bevaras för att den historiska industrimiljön ska vara kvar på platsen. Gjuteriet är en av få byggnader från Södertäljes storhetstid som industristad som finns bevarad.

En detalj som ska behållas är traverser i taket; de har vi sparat och ska behålla. Vi har även sparat ventilationshuvor för att bevara industrimiljön. De ska sättas tillbaka på taket fast de inte används längre. Vi ska enbart installera gamla strömbrytare, så att man nästan ska återuppleva känslan av produktion som fanns på platsen.

Tegel - hållbart och vackert

Tegelstenar är ett hållbart och vackert byggnadsmaterial. Det gamla teglet i Gjuteriets väggar är sannolikt från ett lokalt bruk i Södertälje. Idag tillverkas inte längre den sortens bruk i Norden. Vi tog kontakt med Christer Berggren, som är proffs på tegel och puts.

Det som inte Christer Berggren vet om tegel och puts är inte värt att veta. Christer har skrivit fackböcker om tegel och bland annat projekterat återuppbyggnaden av Katarina kyrka i Stockholm. Han var i kontakt med flera bruk runt om i Europa för Gjuteriets räkning innan han till slut hittade ett bruk i Tyskland som kunde möta våra krav på rätt struktur, färg och storlek.

Vi ville ha lite variation i stenarna så att väggarna blir levande och så lika originalväggarna som möjligt. 50 000 tegelstenar har behövts för återuppbyggnaden av Gjuteriet, så det var ingen liten leverans som beställdes.

Allt murarbete görs för hand av erfarna hantverkarhänder, precis som allt annat i Gjuteriets unika renoveringsarbete. Många av de gamla tegelstenarna i väggarna på Gjuteriet hade fått frostsprängningar och rasat, men i renoveringsarbetet har vi återanvänt så mycket som möjligt.

När vi skulle renovera fasaden hittade vi tegelstenar som en gång i tiden murats in i betongbalken som takstolarna vilar på. Detta har gjorts för att öka bärigheten. Den upptäckten gjorde att renoveringen tog mer tid att vi beräknat.

Energivärden

Vilka energivärden har tegel? I många byggnader ser man blottade tegelväggar som en designdetalj för att understryka det industriella.

Men tegel utan puts har inte så bra energivärden, och släpper igenom kyla. Vad gäller byggnader med kulturhistoriska värden som Gjuteriet så får man ibland göra undantag. Om man skulle isolera alla väggar i sådana byggnader så skulle man tappa i kulturvärde.

Från golv till tak

Grunden i Gjuteriet är gjutna stolpar som går ner i backen, byggnaden står superstadigt och har inga sättningsskador.

Vad blir det för golv sedan, när Gjuteriet ska få hyresgäster? Blir det dansgolv, kontor, saluhall eller restaurang? Vi vet ännu inte hur huset ska användas, och vi väntar med hyresgästanpassningar, men golvet kommer att bli nytt med kapillärbrytande singel.

Takkonstruktionen

Takkonstruktionen blir modern, trots K-märkningen. På taket just nu ligger asfaltspapp, sedan kommer vi att lägga på en kondensspärr, och isolering som har normal isoleringsstorlek men med ett högre isoleringsvärde för den är tätare. Det blir fina energivärden.

Taket på lågdelen mot parken är sprillans nytt. Vi har gjutit betongen med trä som man gjorde förr och inte med plyfaformar, för att få en ådrad struktur. Det är en teknik som gör att det helt nya taket ser vackert åldrat ut.

Takstolarna

De enorma takstolarna är kulturminnesmässigt något av det mest karaktärsskapande och viktigaste inne i byggnaden. Vi ville verkligen behålla dem, för att i så stor utsträckning som möjligt behålla husets karaktär.

En farhåga vi hade var att betongen skulle ha brutits ned. Vi tog många prover på takstolarna, det var en stor och utdragen utredning. Betong är ju ett naturmaterial av sand och lera.

Till vår lättnad så gick takstolarna att behålla, om vi bara förstärkte dem. Därför har de förstärkts med hjälp av en smal kolfiberremsa på undersidan. Det är fascinerande att en så smal remsa kan förstärka den enorma takstolen så att den kan belastas betydligt mer. Vi planerar för att det ska gå att lägga solpaneler på taket.

Takkupan

Takkupan högst upp i högdelen mot innergården är gjuten i betong. Den är galet tung, och nu återskapar vi den. Den har ingen praktisk funktion idag, men den är kopplad till det kulturhistoriska värdet som vi vill behålla. Förut fyllde man på med sand till produktionen där takkupan satt.

Skorstenen

Skorstenen är viktig för Gjuteriet och för hela området. Den har gett stadsdelen karaktär och hela området har tidigare präglats av industrier, smuts och rök.

Smutsen och röken är numera borta, men vi renoverar varsamt den pampiga skorstenen som får symbolisera det industriella Södertälje. Det var en annan stad i en annan tid, men helt avgörande för den moderna utvecklingen.

Fukt

En av våra stora utmaningar har varit att torka ut denna stora byggnad. Under åren har fukten flyttat in ordentligt, och när vi påbörjade detta projekt luktade det av fuktig puts inne i huset.

Vi har knackat bort puts för att få tegelväggarna att stå och lufttorka. Vi kommer inte kunna putsa väggarna förrän de har torkat helt, och det får ta den tid det tar. Kanske upp till ett helt år till, men det får vi se.

Grön betong och grönt stål

Hållbarhet och miljöfrågor är viktiga i alla steg i detta projekt. Grön betong är inte grön, men den kallas så, för att den är framtagen och fraktad med miljön i åtanke. Samma sak är det för grönt stål. Det är lite bättre för vår miljö, företagen är certifierade för att de klimatkompenserar och har schyssta transporter.

Kulturhistoria

En kulturhistorisk byggnadsdokumentation avgör: ”det här kan ändras, det här måste bevaras”.

Allt arbete på Gjuteriet görs i samverkan med antikvarie. Emma Tibblin är kommunens sakkunniga och ser över arbetet. Ändringar på byggnaden kräver bygglov och då skriver Emma ett yttrande eftersom Gjuteriet är av kulturhistoriskt värde.